Det fanns en gång en bok som hette "Odjuret" och hade en cool framsida. Böcker som heter sådana saker och har coola framsidor fångar min uppmärksamhet. "Odjuret" var en bra bok.

"Brevvännen" är en fristående uppföljare till "Odjuret", och båda är skrivna av Ally Kennen. "Brevvännen" och "Odjuret" är sammanlänkade genom att huvudpersonen i den efterföljande boken är bror till huvudpersonen i den andra (rätta mig om jag har fel). Båda böckerna handlar även om problempojkar, annars har de ingen handling gemensamt och för att läsa den ena måste man inte ha läst den andra.

I "Brevvännen" är huvudpersonen Chas, en femtonåring som hoppat runt mellan olika fosterhem men till slut hamnat hos sin mormor och instabila mamma, och som gör lite olagliga saker ibland.

En dag får denne Chas en lysande idé, han ska börja brevväxla med en okänd person som sitter i dödscell. Och det blir kanske inte en början på hans problem, men en ordentlig vidareutveckling i alla fall.

Jag tycker helt klart att Brevvännen är en läsvärd bok. Det är svårt att säga varför utan att skriva mer handling, och jag vill undvika att skriva mer handling. Jag kan dock skriva att jag gillar hur Chas liv, trots att det är svårt och hårt, inte drar in alla ungdomsproblem som verkar finnas i hela världen som det brukar göra i en del ungdomsböcker (särskilt svenska?). Gillar också slutet, och kan mycket väl tänka mig att det blir en filmatisering av den här boken. Om det inte redan finns någon. Jag kan också tänka mig att denna filmatisering är mycket sämre än boken, så läs!

Var länge sedan jag läste men eftersom jag älskar sifferbetyg så hamnar den här mellan tre och fyra. Tror jag. Eftersom fyra är mitt favoritbetyg så varför inte?

Fotnot: Jag gillade "Odjuret" bättre. Förmodligen för att "huvudstoryn" var mer huvudstory i den. Så börja gärna med att läsa den och gör mig glad. Gladast blir jag dock om ni läser "Kampen om järntronen" (org. titel: "A game of thrones") som inte har något alls med Ally Kennen eller det här inlägget att göra. :)     

*Fler saker som inte har med det här inlägget att göra är att det här inlägget egentligen skrevs i Juni 2010, men inte publiceras förrän i januari 2011 ^^ Så bortglömd var denna stackars blogg.

I mars, april och hittills i juni har jag läst 12 böcker. Så många inlägg ligger jag alltså back. Inte bra. Inte bra alls.

Men för att visa vad som kommer, så kommer här en uppräkning av böcker som det ska skrivas om. Och en kommentar från min läsdagbok inom parentes, om den inte är alltför spoilerfylld ^^

"Brevvännen" av Ally Kennen (Gillar sista brevets budskap även om det är lite creepy)

"Demon Thief" av Darren Shan (Darren Shan är duktig. Hans böcker är hemska, ändå för yngre läsare. Spännande)

"Vampyrens märke" av P.C Cast och Kristin Cast (High School-vampyrer. Enkel och stereotypt men spännande. Läsa fortsättning?)

"Djävulens märke" av Magnus Nordin (Ojoj, när jag väl kom igång hade jag mycket tid och soligt väder. Spännande skräckläsningsbok. Och häxor för mig alltid till lågstadiet igen =) )

"Populärmusik från Vittula" av Mikael Niemi (Är/Var det verkligen så här i Pajala? Läskigt. Andra gången jag läst den.)

"Jag är djävulen" av Sonya Hartnett (Jag förstår absolut inte den här boken. Men det var värd läsning)

"Die Weisse Rose" av Inge Scholl, förenklad version (Läste i tyskan.)

"Slawter" av Darren Shan (Lättläst, spännande, snabbläst. Möjligen att jag är lite för gammal men härlig ändå.)

"Tills skulderbladen blivit vingar" av Sofia Rapp Johansson (Hemsk. Annars vet jag inte.)

"A Clash of Kings" av George R R Martin (Bra som alltid. Mycket engelska. Lång läseperiod.)

"Sveket" av P.C Cast och Kristin Cast (Lite förutsägbart (...) men bra.)

Jadu, de där kommentarerna säger kanske det mesta om vad som kommer sen :P eller inte.

Det här är sista boken i den härliga vampyrserien "The Saga of Darren Shan" av författaren Darren Shan. Jag är så glad att jag valde att höra just på första boken i denna serie, "Cirque Du Freak", när vi skulle lyssna på ljudböcker i skolan. Vem vet, annars hade jag kanske aldrig börjat läsa den här underbara serien och den här underbara författaren.

"Sons of Destiny" fortsätter där förra boken slutade, jag ska inte avslöja var. Den fortsätter och innehåller ett slut som lyckas både fungera som ett riktigt slut och ändå vara ganska öppet - och ett slut som lyckas vara både lyckligt och olyckligt på samma gång, surt med en massa socker på och en hjärtevärmande känsla i magen (WTF?). Mer än så vill jag inte avslöja för det blir lätt att det blir för mycket.

Genom serien har en del av lyckan med böckerna varit hur lätt det är att lista ut (kanske snarare tro att man listat ut) vad som ska hända och vad/vem som hänger ihop med vad/vem - samtidigt som man ofta blir överraskad. Det är också härligt med böcker för barn och unga som känns anpassade till yngre personer men ändå innehåller en massa hemskheter.

Lycka till med författandet Darren Shan (inte för att jag tror att du behöver det...)

Boken får fyra omslag av fem möjliga.